I samband med söndagens hemmamatch mot Utsikten kommer Stefan Nilsson att väljas in i Landskrona BoIS Hall of Fame. Juryns motivering:
Egen produkt som redan som 16-åring 1969 gjorde debut i A-laget, utvecklades till en löpstark mittfältare med pondus under det allsvenska 1970-talet, noterades även för elva ungdomslandskamper. Han var en pådrivare och ledargestalt som också bar kaptensbindeln. Avslutade efter 436 matcher den aktiva karriären 1984 som ytterback och tog samma år plats i styrelsen som vice ordförande, var ordförande 1985-86 och vice ordförande 1995-97.
—Det känns jättebra, jag är väldigt glad och stolt, säger Stefan som på söndag blir den i raden sextonde BoISaren att väljas in i Landskrona BoIS Hall of Fame.
Vi börjar med en kronologisk genomgång av karriären. Född i december 1952 var han i början av 60-talet tidigt ute med att börja spela i BoIS. Han var rentav för tidigt ute. Stefan berättar.
—Mitt första medlemskort är från 1964, då var jag 11 år. Egentligen hade jag velat vara med redan 1962, men jag var för ung. Man var tvungen att vara minst 10 år och eftersom jag inte fyllde 10 förrän sent på året fick jag vänta. Då blev jag lite sur, jag fick vara med och träna men inte spela matcher. Så jag väntade två år till 1964, skrattar Stefan.
—Men 1964 blev jag medlem och har varit det sedan dess, fortsätter han.
Första framträdandet i A-laget var ett inhopp i Svenska Cupen mot Wäxiö BK, 18 maj 1969. Men den ”riktiga” debuten kom veckan efter. Då spelade han från start i seriematchen mot Sölvesborg hemma på Landskrona IP. Dessvärre förlorade BoIS med 5-1.
Det blev en handfull vänskapsmatcher under 1969 och 1970. Han gjorde tre allsvenska matcher 1971, samtliga som inhoppare, och säsongen 1972 återfanns Stefan hos IP-kollegan BK Landora.
—Jag tog ett litet brejk 1972, jag slutförde mina studier, jag blev färdig byggnadsingenjör och kom tillbaka till BoIS 1973. Där kom jag med i ett antal matcher på våren, det var bland annat en match borta mot Örebro där jag fick i uppgift att punktmarkera Thomas Nordahl. Det gick bra och därefter var jag ordinare, säger Stefan.
—Jag var främst mittfältare, tränaren Rolf Svensson ville ha mig som vänsterback så jag spelade en del på den positionen också. Sedan mot slutet av karriären var jag tillbaka som försvarare, säger Stefan.
—Så många egna produkter vi hade när jag kom upp i A-laget har vi nog aldrig haft. Väldigt många var från Landskrona men också många från närområdet.
Stefan var en av de framträdande spelarna under den framgångsrika sejouren i Allsvenskan som varade från 1971 till 1980. Förutom medaljplatser var det framgångar i Svenska Cupen likväl som matcher ute i Europa. Många fina minnen.
—Jag fick ju uppleva bronsen 1975 och 1976 och även cupsilver 75-76. Sedan blev jag utsedd till Årets BoISare 1974. Avgörande målet i derbyt mot Malmö FF 1974 är också ett starkt minne, likväl som att jag spelade i ungdomslandslaget. Och vi hade väldigt många roliga resor ner till Europa med BoIS, det sammansvetsade laget, säger Stefan.
Det var inför närmare 25 000 åskådare på Malmö Stadion i maj 1974 som Jan-Erik Sjöberg givit BoIS ledningen efter bara 10 minuter. Bo Larsson kvitterade en kvart från slutet men bara några minuter från full tid sköt Stefan in 2-1. Samma år kämpade han till sig en plats i Sveriges U21-landslag och spelade 1975 samtliga matcher i en dåtida variant av vad som i dag är U21-EM.
Stefan var BoIS lagkapten under många år och i slutet av spelarkarriären, åren 1983 och 1984, satt han även med i BoIS styrelse. Året efter han avslutade den aktiva karriären valdes han in som ordförande.
—Som spelare var jag ju lagkapten och även spelarnas representant i styrelsen. Föreningen ville knyta upp mig till att bli ordförande efter att jag avslutat spelarkarriären, och då föreslogs det att jag skulle sitta med som vice ordförande mina sista år som spelare. Men det är nog ganska ovanligt att både spela och sitta med i styrelsen, medger Stefan.
Stefan satt som ordförande 1985 och 1986, och dök upp som vice ordförande igen under de tuffa åren i mitten på 90-talet.
—Då var det ju kris och jag var med att hjälpa till med att renovera klubben. Jag skulle försöka få in pengar och rädda ungdomsverksamheten. Man skulle kunna säga att BoIS framgångar går i cyklar om 12 år, säger Stefan och berättar om när han själv kom upp genom en bra ungdomsverksamhet under 60-talet, som BoIS sedan fick skörda under 70-talet. När man sedan tappade den tråden gick det sämre under 80-talet. Och en god ungdomsverksamhet under 90-talet skördades under de framgångsrika åren i början på 2000-talet. Ja, samtalet med BoISaren Stefan Nilsson hade kunnat pågå en bra stund till, han avslutade med att återigen betona hur glad och stolt han var över att ha blivit invald i BoIS Hall of Fame. Ni ser honom på söndag när BoIS möter Utsikten, då han, i ordningen nummer 16, blir invald i Landskrona BoIS Hall of Fame.
Foto: Ur lagbilden tagen sommaren 1979. Fotograf Bertil Persson (Arbetarrörelsens arkiv, landskronaarkivet.se).
