För 18-årige Edwin Condrup har fotbollslivet rullat på rejält det senaste året. Inte nog med att han tilldelades 10 000 kronor ur Landskrona BoIS ungdomsfond 2016. Han har dessutom plockats upp och fått en permanent plats i BoIS A-trupp denna säsong.
Liksom flera av dagens unga BoIS-are har Edwin sitt ursprung i IK Wormos fantastiska ungdomsplantskola. Han är en defensiv innermittfältare som rusat upp till 1,88 meter över havet och tillför därmed viktig längd i en trupp som annars inte tillhör jättarna i årets division 1-spel.
– Jag tycker det är hur kul som helt just nu. Jag har kommit in i en ny fotbollsmiljö som är enormt utvecklande. I fjol fick jag göra en del träningar med A-truppen men att vara en del av A-truppen är något helt annat, säger den sympatiske BoIS-aren som inte stressar med sin utveckling som fotbollsspelare.
– Nej detta är ett läroår då jag ska suga åt mig så mycket kunskap jag kan både av tränaren Agim Sopi och mina lagkamrater. Nästa år tänker jag satsa stenhårt på att ta en plats i den hårda konkurrensen på mittfältet, lovar Edwin.
Edwin Condrup vill agera spelfördelare och balansspelare på mittfältet. En defensiv roll som förutom spelförståelse också innebär mera fysisk kontakt än för många andra positioner i laget.
– Jag jobbar mycket med närkampsspelet. Det är där jag behöver kliva fram. Jag har växt mycket och har inte satt muskulaturen riktigt ännu. Men den kommer, säger han.
Även om Edwin inte räknar med att kunna få så många matcher i seriespelet denna säsong finns det andra uppgifter som han är förberedd och fokuserad på.
– Ja i DM- och Svenska cupenmatcherna får vi spelare som ligger en bit från A-laget alltid chansen och då gäller det att ta den. Man måste kliva fram och visa att man vill och kan, menar Edwin som har ett logiskt och balanserat synsätt i sammanhanget.
Årets BoIS-trupp präglas av denna inställning. Alla spelare stöttar varandra även om det finns en intern konkurrens.
– Det känns fantastiskt bra i truppen. Vi har en härlig stämning. Det går att skämta med alla, ingen blir sur eller trampad på tårna.
Edwin trivs och utvecklas – mycket beror förstås också på att han känner förtroendet från sin tränare Agim Sopi.
– Jag lär mig saker hela tiden av Agim. Han har så bra kommunikation med laget. Sedan ska vi inte glömma hans träning. Vi tränar stentufft. Men det ger också resultat. Det känns som vi har lite mera ork i slutet av matcherna än våra motståndare, förklarar Edwin.
Frågan är förstås om Edwin tror att han och lagkompisarna kommer att få spela i Superettan nästa säsong?
– Det känns som att vi är mogna att ta steget. Vi har ett eget spel. Vi visar tålamod och följer matchplanen. Det återstår mycket jobb och vi ska inte ta ut något i förskott men vi vet alla vad vi vill, konstaterar han.
Text och bild: Lasse Möller
