Atajic vill hitta glädjen med fotbollen igen

Gissningsvis var det en hel del av Landskrona BoIS fans som undslapp sig ett lättat ”Äntligen” när vi igår kunde berätta om årets första nyförvärv till A-truppen i form av anfallsspelaren Bahrudin Atajic som närmast kommer från Zalgiris i Litauren. Vi fck en lång pratstund med den sympatiske 24-åringen som hoppas finna glädjen i fotbollen igen nu när han kritat på ett kontrakt på ett plus ett år med BoIS.

– Jag flyttar inte hem till Sverige för att det sportsligt inte fungerat under de åtta åren ute i Europa. Det är för att jag de senaste tre säsongerna spelat inför mer eller mindre tomma läktare och jag vill ha tillbaka glädjen i fotbollen. Jag vill ha engagemang och intresse runt mig som spelare. Jag vet att här i Landskrona finns stor publik och en passionerad skara supportrar, säger Bahrudin.

Nej rent sportsligt kan knappast killen som lämnade Malmö FF som 16-åring för ett äventyr i en av Europas klassiska klubbar – Celtic – vara besviken. Men vi börjar från början.
– Jag föddes i Västervik men där bodde vi bara mitt första levnadsår. Vi flyttade sedan till Ängelholm men efter två år gick flyttlasset till Malmö. Där bor min familj fortfarande kvar, berättar han.

Efter att ha visat sina talanger som anfallsspelare i MFF:s ungdomsakademi inbjöds han till tio dagars provträning med Celtic i Glasgow.
– Jag åkte dit och tydligen gjorde jag bra ifrån mig för 20 dagar efter att jag kommit hem återkom klubben och skrev ett treårigt ungdomskontrakt med mig, säger Bahrudin med ett vinnande leende.

Åren flöt på bra och när Celtic bytte manager till Neil Lennon så kom nästa kliv uppåt.
– Lennon gillade mig och jag fick ett tvåårskontrakt i A-truppen. Det fungerade bra och jag fick göra några A-lagsmatcher. Helt magiskt att få spela inför sådan publik. Hela miljön i Celtic var fantastisk med träningsanläggning och allt, förklarar han.

Men när så Neil Lennon fick sparken som manager fick Bahrudin besked om att han inte skulle få fortsatt kontrakt och efter fem år blev det att söka nya utmaningar.
– Jag skrev på för SJK i Seinäjoki i Finland för ett år och det blev en omtumlande upplevelse. Vi vann ligan högst sensationellt och det fungerade bra men jag ville vidare och valde att gå till Zalgiris i Litauen, berättar Bahrudin.

Redan första året kom det fyra troféer till klubben. Ett närmast osannolikt facit.
– Vi vann ligan, de två cuperna man har plus Supercupen i Litauen. Det året kvalade vi till Champions League mot Astana. Vi fick 0-0 hemma och hade 1-1 borta till sista minuten då de fick in segermålet. Snöpligt, konstaterar han.

Andra året blev inte samma fullträff. Zalgiris kom tvåa i ligan i fjol och gick till cupfinal där man förlorade. Man vann dock Supercupen.
– Vi fick chans till nytt CL-kval och mötte Ludgorets. Vi vann hemma med 2-1 men kunde inte stå emot borta trots 1-1 i paus. Vi föll med 1-4. Jag retar mig fortfarande, det hade varit fantastiskt att få gå vidare, säger Bahrudin.

Under andra året så förstärktes känslan av att glädjen inte fanns där.
– Nej det var ödsliga läktare och inte den känsla kring fotbollen som jag vill ha. Därför valde jag att låta färden gå hem till Sverige. Min bror känner Agim, de har till och med spelat i samma lag, så när han hörde av sig då nappade jag direkt, berättar han.
– Det kändes rätt direkt. Jag anser Landskrona BoIS vara en av de stora klubbarna historiskt i Sverige. Visserligen är vi i Superettan nu men här hör vi inte hemma. Vår hemvist är Allsvenskan, betonar Bahrudin.

Det råder ingen tvekan om vad Bahrudin vill. Han har tre mål med sin sejour i BoIS.
– Jag vill komma hit och göra skillnad. Hjälpa BoIS upp i societeten igen. Jag vill samtidigt få tillbaka glädjen genom att uppleva matcher med folk på läktaren. Sedan är det också en förhoppning att mitt spel ska vara av den kaliber att jag om några år åter kan ta steget ut i Europa, säger 24-åringen.

I BoIS finns det några spelare Bahrudin känner sedan tidigare. Filip Pivkovski är en. Han har redan fått ärva hans matchtröja med nummer 9.
– Ja, Filip har tydligen valt att spela med nummer 10 denna säsong, skrattar Bahrudin.

24-åringen är anfallsspelare men inte rädd för att spela på någon av de offensiva positionerna.

Under torsdagen fick Bahrudin bekanta sig med sina medspelare, anställda i BoIS, några styrelsemedlemmar och så förstås med delar av medieteamet.
– Det känns att det är ett bedövade intresse kring klubben. Jag vet att Superettan består av många gamla storlag och en del har värvat hårt. Men vi ska inte titta på dem utan på vad vi kan åstadkomma, säger han bestämt.

När jag ber Bahrudin att slutligen beskriva vad han är bäst på kommer svaret direkt:
– Spelförståelse. Det är min starka sida. Jag försöker agera intelligent på planen. Jag är väl hyfsat snabb också, säger han leende.

BoIS har lyckats igen. Årets första nyförvärv har samma sympatiska och förståndiga framtoning som resten av truppen.
– Vi tar bara in sympatiska spelare som passar in i vår familj, säger Agim med kvällens absolut bredaste leende.

Text och bild: Lasse Möller

Guldpartners 2018

Huvudpartners 2018

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng