På söndag åker Landskrona BoIS och dess supportrar norrut för att ta sig till Olympia för att möta HIF. Vi tog oss ett snack med supportern Anton Ekvall, som förutom supporter dessutom är storebror till mittfältaren Måns. – Det är nästan bara ångest och nervositet att se honom spela, säger Anton.

För många supportrar är alla BoIS-matcher en nervös väntan på att domaren ska blåsa slutsignalen, gärna då med tre poäng till BoIS som resultat. Om man lägger till att man dessutom är inbiten supporter sen barnsben, har årskort, medlemskap och är en aktiv figur bland BoIS-supportrar på Engelska läktare (och sektion F). Och just det, han är dessutom storebror till en av lagets nyckelspelare, Måns Ekvall. Då har ni BoIS-aren Anton Ekvalls vardag. Vi ringde upp Anton för att höra hur det var med honom och höra hur det är att se sin lillebror på IPs gröna matta.

Vad har du att säga om säsongen så här långt?

Jag skulle nog säga att det började sådär, i mitten blev det bättre, och nu är det dåligt igen. I början av matcherna tyckte jag att Superettan var en lite för stor skillnad från division ett, sen tyckte jag att man växte in i kostymen men trillade tillbaka igen nu mot slutet.

Vad minns du från det första mötet mot HIF?

Så som ett derby brukar se ut, mycket närkamper, kanske inte så välspelad. Vi hade bra koll, mycket boll, vi var det spelförande laget. Sen får dem ett mål och vi känner väl att det går åt helvete detta, sen kvitterar Sadat på övertid och euforin är nära bristningsgränsen.

Om man tar bort den uppenbara 6-2, vilket är ditt favoritderby?

Det får bli 2-3 (red. seger på Olympia 2-3, Magnus Thorvaldsson avgjorde på tilläggstid, 2002). Farsan jobbade på länsförsäkringar i Helsingborg på den tiden och hade fått biljetter av jobb för hela familjen (fru och två barn) på sektion 37 på Olympia. Där firade vi hejvilt när BoIS gjorde 2-2 i 83-minuten och efter det får vi diverse glåpord och saker kastade på oss. Vi blir flyttade hela familjen och får se Torvaldsson nicka in avgörande målet från trappuppgången på Olympia.

Du har din bror i laget, hur är det att se sin egen lillebror spela för klubben du älskar?

Man kan säga som så, att en vanlig match är det dubbla påslaget om Måns är med i matchen, jämfört med om han inte är med. Det är mest nervositet och rädsla för att han ska göra ett misstag eller spela dåligt. Jag tänker i princip bara negativa tankar. Men i ett derby så är de känslorna tiodubblade. Det är ganska hemskt, faktiskt, det är nästan bara nervositet och ångest. Det är klart att jag gärna vill se att han blir hjälte och avgör matchen, men under matchen slår inte den tanken mig.

HIF har förstärkt rejält i sommar, Grankvist, Jönsson, Wanderson för att nämna tre. Kan BoIS vinna?

Klart vi kan, ett derby är ett derby. Men jag vill också passa på att uppmana alla landskroniter och BoIS-are att ta er till Olympia på söndag, ställ er på bortastå och ge laget det största stödet som kan tänkas.

Vad slutar matchen?

1-2.

HUVUDPARTNERS

Logotyp för Oatly
Logotyp för Unibet
Logotyp för Volkswagen Syd
Logotyp för Puls
Logotyp för Ekbladhs
Logotyp för Serneke
Logotyp för Teamab
Logotyp för Ohlssons
Logotyp för Landskronahem
Logotyp för HSB Landskrona
Logotyp för Prenad

GULDPARTNERS